Oppdatert kunnskapsgrunnlag om utbreiing av gran på Vestlandet

I rapporten «Naturlig utbredelse av gran i Norge» publiserer NIBIO eit oppdatert kart over utbreiinga av gran i Noreg som inkluderar naturlege førekomstar av gran utanfor dei tradisjonelle skogstrøka på Østlandet og i Trøndelag.

Publisert 18.11.2020

NIBIO har gjort ein gjennomgong av botanisk litteratur som tar føre seg utbreiinga av granskog og kunnskapsstatus om grana si naturlege utbreiing i Noreg. I gjennomgongen har dei hatt fokus på spontane førekomstar - sjølvsådd materiale av stadeigent opphav. Slike førekomstar er ikkje tidlegare blitt samanstilt for Vestlandet og kyst- og fjordstrøk mellom Salten og Øst-Finnmark. Resultatet er visualisert i eit kart som er oppdatert med naturlege førekomstar av småbestand, holt og enkelttre i desse områda.

 

I Rogaland er det dokumenter 57 førekomstar av naturleg gran. Dei fleste i Ryfylke, men også nokon i Dalane. Henta frå "Naturleg utbredelse av gran i Norge", Øyen og Nygaard 2020.

Naturleg gran i Rogaland

Slik spontan gran i form av større skogar og skogbestand er rapportert frå mange stader på det sentrale Vestlandet, mellom anna i Ryfylke. I 1927/28 starta Det norske Skogselskap eit arbeid for å kartlegge grana si utbreiing i Noreg med særleg fokus på randpopulasjonane i vestlege og nordlege strøk. Fylkesskogmeistrane langs kysten intervjua grunneigarar og drog på synfaring for å verifisera førekomstar av naturleg gran. I åra 1928-1960 registrerte dei 57 førekomstar i Rogaland. 13 av dei var i sør-fylket (Lund, Eigersund, Bjerkreim og Gjesdal), mens dei øvrige var i nord-øst og indre del i fylket. Den styrste førekomsten på omkring 50 da i form av grupper og blandingsskog fann dei i Foss i Suldal.

Til saman utgjer naturgranførekomstane vestafjells inklusiv Rindal i underkant av 50 000 dekar. Brorparten av alle registreringar gjort i Vestlandsfylka er lokalisert i gamle Hordaland fylke, heile 300 av 400 lokalitetar finst i sørlege delar av Vestland fylke. Innanfor utbreiingsområdet viser grana store variasjonar i vekstform. Førekomstane i Ryfylke, Voss, Hardanger, Sogn og Romsdal er karakterisert som «fjellskogprega» med smale kroner.

Oppdatert kunnskapsgrunnlag viktig for forvaltinga

Rapporten kjem som ein oppfølgar til litteraturstudien «Spontan og plantet gran på Vestlandet og i Nord-Norge» kor førekomstar av naturleg gran i bestand eller holt langs kysten blei kartlagt. I etterkant av denne rapporten kom Landbruks- og matdepatementet og Landbruksdirektoratet med ei oppmoding om at kartgrunnlaget burde oppdaterast til å samsvare med den nye kunnskapen.

Fann du det du leitte etter?

Ta gjerne kontakt med oss via sikker melding dersom du ønskjer at vi skal svare deg.